Isas Trädgård

Atmosfär och charm

Nu börjar det bli dags att pynta upp brickbordet i kökshörnan med sprakande ljus, höstiga blommor och allehanda ting som sätter atmosfär och bidrar med charm.

Mörkret faller

Skymningen kommer tidigare och tidigare och det är skönt att sitta i kökssoffan med uppsikt över brickbordet som brukar förvandlas till ett ljusbord den här årstiden.

Skänker harmoni

Ängeln från köksträdgården har fått flytta in från sin piedestal i köksträdgården och får nu istället skänka frid och harmoni från sin nya plats på ljusbordet istället.

Det är så roligt att duka upp olika efter årstid och prova sig fram vad som passar ihop just den här gången.

Tack min älskade

Maken hade så lämpligt köpt hem en blomsterbukett i höstens toner när jag anlände efter några dagars vistelse i Dalarna. Perfekt att plocka ur till dagens ljusbord.

Flitigt använda

Ljusinsatserna är inköpta sedan tidigare hos Orsa Saluhall och flitigt använda i olika flaskor och kannor. Kompletterade upp med en påse med naturlika småpynt från samma ställe vid veckans besök.

Hemmakatten spinner

Det var skönt att landa hemma när man varit bortrest några dagar. Är nog en riktig hemmakatt som spinner belåtet i mitt eget lilla bo.

Tankat höst i Orsa

I Orsa hade hösten kommit längre än i Örebro och bjöd både på fantastiskt väder och vackra vyer. Underbart.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Nappade på erbjudandet

I flödet på facebook dök det i går upp ett intressant inlägg från Stadsträdgården - som örebroare kunde man komma till Stadsparken i dag och plocka ihop en bukett av sommarens vackra sommarblommor från blomstergatan. Klart man nappade på det.

Kreativa kompositioner

Blomstergatan mitt i stadsträdgården är fantastiskt vacker varje sommar med sina kreativa kompositioner. Blir djupt inspirerad varje gång jag besöker den. I dag klippte personalen av blommor från planteringen och placerade i stora hinkar där vi hugade spekulanter fick plocka 10 stjälkar var.

Tidigt på plats

Vi var på plats redan en kvart innan kl 11 och då var det ingen trängsel som tur var. Jag plockade blomsterstjälkar främst från den lila högväxta blomman på bilden, slöjsilja och sommarrudbeckia - alla blommor som har många blommor på varje stjälk så det blir en fyllig och spretig bukett.

När jag kom till bilen skickade jag iväg maken att plocka en bukett ur hinkarna men då hade den hugade skaran ökat till 50 personer som otåligt väntade på avklippta dahlior så hans bukett blev kanske inte så planerad som min. Mer som gott och blandat - högt och lågt. Och svår att kombinera.

Vi hann hem precis innan regnet och det var lycka att stå i växthuset vid snickarbänken och göra iordning en bukett av mina dyrgripar.

Eftersom jag har samma sommarrudbeckia i en zinkbalja hemma i köksträdgården kompletterade jag upp buketten med några egna också.

Så generöst

Det var generöst av Stadsträdgården att bjuda in oss örebroare att få ta del av sommarens överflöd som snart tas av frosten som närmar sig mer och mer. Jag undrar bara lite över hur dom gör med dahliaknölarna - hehe, en tanke bara. Får hålla utkik i facebookflödet !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Fantastisk eftermiddag i trädgården

Attans så snabbt september försvann - tänk att oktober redan knackar på. Idag var det en fantastisk eftermiddag i trädgården med sol och blå himmel och jag har grävt i perennarabatten och inhandlat nya perenner. Vår trädgårdshare hoppade fram ur rabatten och skrämde slag på mig i dag också - precis som alla andra dagar.

Oktober börjar bra - än har man många fina dagar i trädgården att njuta av framför sig. Kanske till och med omgörningen i perennarabatten hinner bli klar innan vintern. Är så glad för varje växt jag gräver ner. Kommer inlägg framöver.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

NU stannade vi till

Förutom Stadsträdgården här i Örebro finns det även andra parker i stan. Den här brukar vi åka förbi med bilen och varje gång har jag tyckt att den varit så vacker - oavsett om det är på försommaren eller som nu på hösten. Den här gången svängde vi in så jag fick uppleva härligheten på nära håll.

Masseffekt

Planteringar består endast av 4 sorters växter - egentligen 3 om man räknar bort rosorna. Högväxta stormhattar, kantnepeta och stenkyndel (tror jag). Waooo - vilken masseffekt kreatören skapat !

Så maffiga, vackra Stormhattar (funderade i fler dagar innan jag kom på namnet) som står som ståtliga utropstecken i rabatten.

Bättre i verkligheten

Mina bilder ger inte alls planteringen rättvisa - den måste upplevas. Det är först då man förstår hur maffigt det är med massplantering av samma sorter som återkommer.

Väver sig in så vackert

Älskar kantnepeta tillsammans med rosor. Den har jag inte upptäckt på allvar tidigare. Har alltid tyckt att stäppsalvia varit den bästa kompisen till rosor. Det tycker jag inte längre. Jag får den aldrig att blomma om efter nedklippning. Den luktar inte gott och blommar över relativt snabbt. Kantnepetan däremot blommar hela sommaren och väver sig in så vackert i rosorna.

Kantnepetan är så vacker som kantväxt till rosorna som här på Sofiero - den mjukar verkligen upp grusgången. Utgår från att det är kantnepeta men jag kan ha fel.

Äntligen - även i min trädgård

Jag har planterat in ca 10 st kantnepeta i rostiga rosenrabatten som skall få omfamna rosorna - de sista 3 växterna kom ner i jorden häromdagen. Ser redan fram mot nästa sommar när plantorna växt till sig. Är så glad att jag äntligen har den i trädgården.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Möttes av ett okänsligt öde

Den här vyn har man vant sig vid under sommaren och hösten - tur att jag fotograferat den flitigt för nu är den ett minne blott. Sommarens mest fotograferade rabatt i trädgården säsongen 2019. Helgens frost svepte med sig både jätteverbenor, blomstermorötter och rosor - hårdast gick den ändå åt zinniorna och höstögat som den förvandlade helt. Dom gick ett totalt okänsligt öde till mötes.

Sällskap i många år

Underbara älskade rabatt så mycket glädje du har givit den här säsongen, den första bland många hoppas jag. Som passionär ( om några år) ser jag fram mot att vistas på heltid i min trädgård och njuta av vackert sällskap hela dagarna. Det är dom dagarna jag tänker på och drömmer om när jag gör nya rabatter eller gör om i dom redan befintliga.

Ser riktigt eländigt ut

Efter frosten ser det riktigt eländigt ut i rabatten och det hade varit svårt att klä in hela härligheten med fiberduk och förmodligen hade det inte heller hjälpt mot kylan. Nu är det bara att klippa ner höstögat och ta bort zinniorna helt.

Jätteverbenan och blomstermoroten får dock stå kvar till våren. Har sett att de minsta småfåglarna gärna sätter sig på jätteverbenan och äter något och dessutom får den gärna fröså sig. Nu är det bara kantnepetan och strandkrassingen som håller ställningarna i rabatten. Strandkrassingen blev så fin till slut när den äntligen blommade och tål tydligen några riktigt bitiga frostnätter.

Vackert frostig

Sommarrudbeckian var vackert frostig efter första knäppen men dukade under när nästa natt attackerade. Själv är jag också känslig för vädersvängningar så det blev en hård helg och start på arbetsveckan. Tur att det kan vända lika snabbt så man är på banan igen.

Har fröer så det räcker och blir över - eller ?

Nu ser jag fram mot nästa säsong och några fröer behöver jag nog inte inhandla utan måste försöka använda dom jag redan har. Planering och sortering pågår för fullt - tänkte försöka höstså lite perenner så man har lite att ta av till kommande säsonger. Och där måste jag erkänna att jag redan skickat efter fröer till min nya förälskelse - kantnepetan. Vill kunna strössla med massor av den lite överallt. Härligt att drömma om.

Kanske till och med vitlöken kommer ner i jorden innan det fryser på allvar - i fjol kom den aldrig ner och nu saknar vi egenodlad vitlök. Egenodlat är alltid godast. Så fräsch och mjäll. Kanske lyckas jag överraska mig själv i år. Och maken.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Vackrast nu

Pelargonerna i växthuset är nästan som vackrast nu när dom vuxit till sig en hel säsong. Lite vemodigt att dom snart skall in i förrådet för vintervila.

Ljuvlig rosenpelargon

Princess Filippa var en favorit redan förra säsongen och hon är nog en av favoriterna i år också med sina alldeles gudomliga vackra små knoppar som bildar rosenknoppiga blomklasar. Helt underbar. Dessutom heter hon likadant som mitt äldsta barnbarn som nyss fyllt sex år och börjat skolan.

Väntar till våren

Sticklingar tar jag till våren - vis av tidigare erfarenhet. Tycker de blir starkare och det är lättare att ställa ut alla sticklingar på en bricka i växthuset där dom får en bra start med ljus och värme.

Enkelt och roligt

Här är en stickling från en stjärnpelargon som vuxit till sig under sommaren. Den kanske jag tog redan förra sommaren. Det är så enkelt och roligt att driva upp egna pelargoner från sticklingar. Har man ett gäng favoriter kan man få ännu fler via sticklingar.

Provar nästa år

Den engelska pelargonen som varit med mig nu i flera år har jag aldrig tagit sticklingar från och är osäker om man kan göra det. Det verkar i alla fall lite svårare än med de vanligare sorterna. Den kan ju vara lite kinkig.

Här är en annan rosenknoppsfavorit - appelblossom. Den har också varit med mig i flera år och är en av de pelargoner jag tagit sticklingar från.

Kommer att sakna er

En sak är säker, jag kommer att sakna alla mina pelargondamer under vintervilan i förrådet. Är så rofyllt att pyssla om dom och se till att dom har det bra. Det är lite svårare i förrådet där jag försöker ha rutiner för vintervattningen. Hittills har dom i alla fall överlevt så det skall nog gå bra en vinter till. Det svåra blir att göra plats för alla eftersom dom har en tendens att bli fler och fler för varje år.

Söker tröst

Jag får nog skynda mig ut till växthuset en stund för lite ompyssling. Har varit lite ogästvänligt väder de senaste dagarna och dessutom har kroppen strejkat. Skulle ha varit på resa till Oslo under helgen och besökt barn och barnbarn men fick ställa in när värken tog över. Det sörjer jag mest av allt när Fibromyalgin spökar till det i mötet med nära och kära. Då får man tröstas av en stund bland pelargondamerna, träna på acceptans och se fram mot nästa tillfälle istället. I våra tankar tänds nästa steg framåt.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Regnet det bara öser ner

Alltså, vilken tråkig vecka - det har regnat varje dag och dom där härliga, brittsommarlika strålande oktoberdagarna har helt lyst med sin frånvaro. Tänker med saknad tillbaka på tidigare års soliga dagar när man stått ute och bundit höstkransar och bara njutit av sprudlande höstglädje den här tiden.

Lycklig över enris

Fast när nya grannen röjde i sin nya trädgård och riktigt gamla enar fick mer eller mindre sätta livet till då lyste en inre sol i mitt hjärta trots duggregn och gråa skyar. Jag kan bli riktigt lycklig över enris att binda kransar av och pynta upp framför växthus och veranda. Doften är dessutom magisk.

Tiden försvann

Att det regnade kände jag inte förrän jag kom in och såg mig i spegeln där håret hängde vått och stripigt och droppade runt ansiktet. Lyckan var total när jag fick gå bananas med enriset. En feelgoodstund mitt i vardagen. Och höstrusket.

Zink+rost+ enris

Inne i växthuset dröjer sig sommaren kvar bland alla pelargoner som fortfarande står kvar men härute doftar det vinter och jul med all enris. Älskar zink och rost tillsammans med enriset adderat med lite röda bär som jag plockade kvistar av för länge sen och som hållt sig så bra i väntan på att få flytta in någonstans. Har sparat ett gäng till kransbindning för en högtidsstund i växthuset. Kanske gör flera så grannen också får en som tack för enriset.

Jag hoppade helt sonika över höstarrangemang framför växthuset i år och gick direkt på vintertema. Tiden går så fort och orken skall räcka till mycket, skönt att vara ute i (mycket) god tid i år !

Livet tar slut och livet börjar

Idag har vi suttit vid min makes mammas sjukbädd och i morgon väntar besök hos allra nyaste lilla barnbarnet, 3 veckor gammal. Livets kretslopp blir så tydligt vid sådana här tillfällen. En varm hand att krama när livet är på väg att ta slut och när livet nyss har startat. Band som släpps och nya som skapas. Så fortsätter livet i generation efter generation.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Charmigt med tvätt på linan

Hihi - kanske dags att ta in "tvätten" som hängt ute större delen av sommaren och hösten. Tycker det känns lite hemtrevligt med lite gammeldags kläder på tvättlinan vid växthuset. Tillför lite charm och vintagekänsla.

Dags att plocka in alla textilier

Idag plockade jag in de dyblöta plaggen och duken jag fyndade på en antikmarknad i Nice. Dessutom började det bli dags att plocka in kuddar och textilier från växthuset och ladda tvättmaskinen med. Något motvilligt har jag väntat ända in i det längsta med den åtgärden. Vill hålla kvar växthustiden så länge som möjligt.

Hösten är här på allvar

Att hösten är här på allvar vittnar alla löv som signar ner över trädgården. Rosenhäcken framför växthuset har redan släppt alla sina blad och nu är klotpilen på gång liksom jätteträdet bakom växthuset.

17 dagar tidigare

Så här såg det ut på samma ställe i trädgården den 3:e oktober så det har gått fort. Nu är det dags att plocka in de franska fönsterluckorna också så dom bättre klarar vintern och får komma ut till våren igen.

Exploderar i färg

Miscantusgräset har exploderat i höstfärger och snart får jag göra en raid i rabatten för att plocka in allt pynt som inte skall stå ute i vinter som keramikfåglarna mm. Annars är det mycket som får tillbringa vintern ute - hinner oftast inte få in allt innan vintern slår till. Kanske för jag vill hålla kvar sommaren och hösten så länge som det bara går.

Den lille gipskillen i köksträdgården tillhör tingen som får ett vinteride, annars är han nog bara en våt fläck när våren kommer.

Stora ögonblick

Hela köksträdgården är dränkt i nedfallande löv och blåser det friskt blåser dom in i växthuset också - varje årstid har sin charm. Och idag tittade faktiskt solen fram en liten stund som en påminnelse om att den faktiskt finns där bakom alla regnmolnen. Underbart.

Igår gosade jag i timmar med lilla Thea 3 veckor och tankade barnbarn så det skall räcka någon vecka - så underbart med barnbarn på ålderns höst. Blev alldeles varm i hjärtat av ett litet halvt smile i ena mungipan när vi pratades vid och en varm ljuvlig babykropp i min famn. Bara starten på en lång, lång relation.

Blev också djupt rörd när vi mot all förmodan fick någon form av kontakt med min makes mor när vi hämtat ett kärt föremål som kunde hålla henne sällskap och vaka vid hennes bädd. Trots ansiktsförlamningen kunde vi skymta aningen av ett leende och en ansats till kommunikation. Ibland kan något man älskar nå igenom och bli en kanal även om hjärnan är skadad. Det ögonblicket var stort i rummet.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Rosor på rad

I fjol gjorde jag rosor av lönnlöv och det var så himla roligt. I år har jag cyklat förbi lönnträd åtskilliga gånger när jag cyklat till jobbet och spanat in var jag skulle plocka löv till årets lönnrosor. Sen har det regnat och blåst så det har inte blivit av att plocka några löv.

Blev inga i år

Nu har träden släppt nästan alla sina löv så det känns inte så tilltalande att sno runt på backen och plocka. Får helt enkelt njuta av fjolårets bilder istället om inte lusten slår till under helgen och vädrets makter håller sig lugna och kroppen är med på noterna.

Det finns massor av filmer på Youtube hur man skapar rosor av lönnlöv och det går åt fler än man tror för att skapa en ros.

Löven är vackrast om det fortfarande finns en antydan till grönt i dom tycker jag.

Dags för komposten

Samtidigt åldras dom med värdighet, efter ett år ser dom ut så här - har inte haft hjärta att ta bort dom även om tanken funnits. Rosor av löv i förfall har också sin charm. Otroligt att dom klarat uteliv så bra även om det kanske är dags för komposten och skapa något annat på dörrprydnaden.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Tiden bara försvann

Hur underbart var det inte att tillbringa några timmar i köksträdgården i dag med att skapa och samtidigt rensa hjärnan. Tiden bara försvann bland grandoft och senhöstens sista solstrålar. Lycka att få stå och klippa till lämpliga små grankvistar och passa in dom på min lilla "provdocka" i trädgården.

Inspiration från Pinterest

Spanade in bilder full av inspiration på Pinterest på den ena kreationen vackrare än den andra på granbarrsprydda "provdockor" och fick sån lust att skapa en egen i trädgården. En liten en. Idag skred jag till verket efter jobbet. Nu visste jag hur man skulle göra - fast jag struntade i att vira hönsnät runt min och satte fast grankvistarna direkt i hennes kjol istället.

Här är nedersta lagret fastsatt runt om med tunn ståltråd, tog ganska långa trådar så kan man använda dom uppåt till nästa lager också.

Nästa lager

Här har hon fått nästa lager grankvistar - jättefina kvistar från grannen som man kan vrida på så det grå/grönspräckliga kommer fram. De sista lagren blir korta yviga kvistar med många kottar på som kommer att fylla upp hennes kjol bra.

Halsband av nypon

Livet fyllde jag upp med mjuk grönfärgad vitmossa som jag sparat från förra året - så bra med återanvändning. Sen hann jag inte mer i dag för kylan trängde in genom slitna trädgårdshandskar och spruckna stövlar. Skall bli så roligt att fortsätta i morgon. En skir ljusslinga skall hon få runt kjolen och ett halsband av nypon från klätterrosor och ett vackert band i midjan. Eller också blir det något helt annat då skaparresan ibland tar sina egna vägar.

Tror jag slitit ut batteriet i kameran för nu strejkar den helt och får sättas på och stängas av stup i kvarten för att fungera. Blir nog en sväng till fotoaffären under helgen - fortsättning följer på skaparäventyret.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Nu är hon klar

I går visade jag hur jag hade börjat klä min "provdocka" i trädgården med granris och idag blev hon klar. Så himla roligt att skapa !

Hon har stjärnor i sin kjol

Nu har hon lysande stjärnor i sin kjol. Vet inte om ljusslingan klarar utelivet men jag kunde inte vänta utan var tvungen att prova för att se hur det skulle kunna se ut.

Trevligt att mötas av

Hon kommer kanske att flytta runt lite innan hon hamnar på sin slutliga plats i trädgården men det lutar åt farstukvisten under tak så man möts av hennes ljuva uppenbarelse när man kommer hem.

Skapandet fortsätter

Nu är det bara att go all in på kranstillverkning så än återstår många tillfällen att stå ute i köksträdgården och tanka må-bra-tid. Att växthuset också väntar på att tömmas har jag liksom förträngt även om alla ömtåliga pelargoner, de flesta textilier och fontänen redan är inplockad på vinterförvaring så återstår en del.

Ha det så bra alla trädgårdsvänner och trevlig helg !
Kram/Isa

Trångt om utrymme

Nu är alla pelargoner inplockade till vinterförrådet där det är riktigt trångt på bordet. Några eftersläntrare står fortfarande kvar på snickarbänken i väntan på att något utrymme helt mirakulöst skall uppenbara sig. Lite vemodigt är det alltid varje höst när växthuset skall tömmas så några bilder efter tömning brukar jag aldrig ta. Föredrar att ha den här bilden på näthinnan istället. Längtar redan.

Tvättade och klara

Alla textilier är inplockade och tvättade i omgångar så dom skall vara rena och fräscha inför nästa säsong och en hel del använder jag inne också under vintern. Gick faktiskt utmärkt att stoppa in de tjocka sittdynorna i tvättmaskinen och tvätta dom. Långsam torkning i pannrummet tog några dagar bara.

Knuvar in så mycket som möjligt

Bordet är ihopskjutet och förpassat till hörnet framför turkosa dörren för att få in trädgårdsmöblerna i ruinen. Eller egentligen är det bara bordet som skall in - fåtöljerna är utspridda inne i huset medan korgmöbeln på uteplatsen med soffa och bord också knuvades in i växthuset. Bygger man på höjden så går det det utmärkt att få plats med mycket.

Alla vattenkannor uppradade i fjol inför vinterviste i växthuset. I år är nästan alla inne utom någon som redan fyllts med is och får bli kvar ute.

Går till vila utan blommor och knoppar

Saknar redan växthuslivet - undrar hur jag skall klara mig ända till mars 2020. Inför pelargonernas vintervila klippte jag av alla blommor och knoppar så dom riktigt skulle fatta att dom ska vila till i mars för att sedan blomstra för fullt igen.

Fylliga, bulliga pellisar till våren

De långa spretiga exemplaren toppade jag kraftigt och tog nya sticklingar från som jag tryckte ner i samma kruka för att få fylliga pellisar till våren. Dom har stått inne på fönsterbrädan i köket de senaste veckorna och ser ut att ta sig.

Var dom skall tillbringa vintern vete katten - får göra en inventering av garaget där fontänen, däckstolar och runda trädgårdsgruppen redan tagit plats bland gräsklippare, cyklar och krattor. Planering för våren pågår redan verkar det som !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

NU trivs hon

Nu har hon hittat hem - min pyntade provdocka. Jag testade att placera henne på farstubron där hon försvann bakom blomlådor fyllda med enris och på andra ställen i trädgården där jag släpade fram trädgårdsbord men ingenstans såg hon ut att trivas.

Ett eget litet hov

Nej, inte förrän jag vickade fram piedestalen till fontänen som brukar tillbringa vinterhalvåret i frihet blev hon nöjd och accepterade sin plats mitt på uteplatsen på baksidan av vårt hus. Men hon ville ha sällskap runt sig - ett eget litet hov ville hon ha för att vintern skulle bli fulländad.

Älskar att leka i trädgården

Vilken tur att jag har lite att ta av - det var bara att sno runt i trädgården och rådda om. Plockade en hel del från bordet som varit uppyntat framför växthuset. Hinkar med enris och rostiga pynt kånkades fram och jag njöt i fulla drag av att få leka en stund i trädgården efter en förmiddag full av siffror.

Patinerad kuliss

Dörren har i sommar stått på utsidan av ruinen och varit klätterstöd för klematisen - nu blev den uppallad mot ett tungt bord och fick bli en patinerad kuliss att hänga pryttlar och ljusslingor på istället.

Ibland får man gena lite och köpa färdiga mosshjärtan som det här från Blomsterlandet.

Rostig saga

Rostiga damen fick flytta från rostiga rosenrabatten och agera hovdam medan kronorna pryder marken runt piedestalen. Fåglarna sjunger, grisen viftar med vingarna och tuppen gal. Det är som en egen liten saga helt enkelt.

Trevlig utsikt från datorn

Det är så stämningsfullt när mörkret kommer och ljusslingorna lyser upp. Kommer nog att addera med både fler ljusslingor och ljuslyktor på marken. Så trevligt att sitta vid datorn och blicka ut på uteplatsen och se alltihop skymta där ute. Är så nöjd med min eftermiddag i trädgården - sånt här ger så mycket tillfredsställelse och påfyllning på energikontot.

Efter att ha tankat frisk luft, kånkat grejor och skapat några timmar är det enkelt att slappna av och köra ett yogapass. Så himla skönt och avslappnande. Kanske toppar med ett varmt bad också med massor av levande ljus - sedan kommer jag att sova gott i natt och vara redo för nya siffror i morgon.
Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Drömmer sig bort

En sån här gråtyngd, genomtråkig, slaskregnig och genommörk novemberdag måste man få muntra upp sig med lite somriga bilder från den fantastiska Engelska Trädgården på Österlen. Så vackra kombinationer att drömma sig bort till.

Dom här tjejerna som skapat trädgården är fenomenala på att skapa vackra blomsterrabatter. Det är så härligt att dagdrömma sig bort och i tankarna och fantasin vandra genom trädgården och supa i sig rosornas dofter.

Vilket mikroklimat det finns på Österlen ! Rosenbuskarna blir jättelika och blommar överdådigt. Här försvinner man nästan bland all växtlighet.

Ljuv musik uppstår i vackra möten

Visst är det en bedårande kombination ? Rosa skira rosor och den otroligt vackra malvan Zebrina. Henne har jag faktiskt i rabatten och hoppas att hon vill återkomma till våren - kanske planterar jag in en rosa ros också. En tuff uppstickare möter en skir dröm - underbart.

Njut och längta

Nu vet jag inte vilka sorters rosor det är på bilderna men man kan ju njuta av dom ändå och förundras över deras skönhet. Och längta till nästa rossäsong !

Underbara Valdemar

Att vandra in genom den här entrén är som att kliva in i en riktig rosendröm - klätterrosen Valdemar klär in hela pergolan med tusentals små rosenknoppar och runt fötterna trängs blomvilliga kantnepetan. Så otroligt vackert.

Köpte med mig 2 st Valdemar i somras som inte hamnade där jag planerat från början utan på helt andra ställen i trädgården. Skulle dom växa och bli hälften så stora som på bilden efter 5 år är jag supernöjd.

Alltså - hur många kronblad får det egentligen plats i en ros ? Vilken förtjusande blomma - man blir ju helt förälskad !

Härlighet som väntar

När man tittar ut genom fönstret en sån här kulen novemberdag har man svårt att föreställa sig att det kan se ut så här mitt i sommaren. Tur att det finns bilder som påminner om härligheten som väntar.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Allt går till vila

Nu behöver man verkligen massor av tända ljus för att mota mörkret där ute samtidigt som det också är vilsamt på något sätt när träden står nakna och allt går till vila. Vi kanske behöver den här avskalade stillheten för att orka med ännu en trädgårdssäsong precis som alla växterna och träden i trädgården behöver en viloperiod för att samla kraft för ännu en grönskande vår och sommar.

Fladdrar och skimrar

Jag älskar att bara vara och stirra in i lågan på ett tänt ljus och se det fladdra, skimra och växa. Det är en sorts alldeles speciell frid i den "meditationen" som skapar ett lugn i sinnet.

Pausar växthuset

Jag saknar en rofylld stund i växthuset men nu när växthuset är tömt och det är så ogästvänligt och rått utomhus vilket slår igenom inne i växthuset ger jag upp efter en kort stund och söker mig in i värmen igen. Kanske behöver jag en paus från växthuset också - var sak har sin tid. Ibland kan det vara bra att få längta och drömma.

Gamla foton får duga

Idag tänder jag ljus inomhus och särskilt till frukosten för att få en bra start på dagen. Att starta med lite ljusterapi är bra för själen och sätter nivån för dagen. Kameran får också vila - den har jobbat hårt under hela sommarsäsongen. Gamla foton får duga.

Fortfarande färska

De flesta kryddorna är intagna i växthuset - de klarar sig där ett bra tag till. Det är enkelt att bara smita ner och klippa av lite timjan eller rosmarin när man behöver. Skulle egentligen ha klippt ner kryddorna och torkat men inte kommit till skott. Lite vardagslyx att fortfarande ha tillgång till färska kryddor.

Allt är stilla, mörkret sänker sig tidigt och dagarna blir kortare och kortare. En dag har allt vänt och säsongen 2020 startar igen med hopp om nya frösådder och storslagna grönskande planer.

Ha det så gott i novembermörkret alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

PS. Jag vill rikta en speciell hälsning till den trevliga kvinna som satt vid vårt bord på Adolfsbergs trädgårdsförenings jubileumsfest i går och som regelbundet läser bloggen - blir så glad när jag träffar läsare IRL DS.

Som man sår för man skörda

Tänk vilken vallmoinvasion det var i rostiga rosenrabatten i somras. Jag strödde ut massor av vallmofröer redan under hösten och i juni exploderade hela rabatten vilket kanske inte var meningen.

Tackade inte nej

Egentligen var det en helt annan vallmo jag sett fram mot att tillbringa försommaren med men vilken tackar nej till raringen Poppy Love när hon vill blomma i mängder.

Hon dök upp på flera olika ställen i trädgården - ja, det var nästan så jag blev lite trött på henne.

Överallt hade hon frösått sig

Hon invaderade ett degtråg i köksträdgården, lavendellunden framför växthuset och hela rostiga rosenrabatten så man kan verkligen snacka om att fröerna hade grobarhet. De fröer man tar själv i sin egen trädgård har alltid visat sin bästa sida genom åren tycker jag.

Fyllde skottkärran

Till slut tröttnade både jag och de andra växterna i rabatterna på hennes framfart. Jag ryckte helt sonika upp henne med rötterna och lassade hela skottkärran full. Tyvärr blev den stående och de vackra vallmokapslarna blev förstörda av väder och regnskurar. Men det fanns ju gott om henne så ett helt gäng klarade sig och har stått på torkning hela hösten.

Guldskimrande kronor

Nu har jag tömt ut fröerna ur vallmokapslarna - inte i rabatten där har andra sorters vallmofröer spridits ut och nu har jag sprayat guldfärg på kapslarna. En krans med mossa, torkade hortensiakvistar och guldfärgade vallmokronor ligger på snickarbänken nere i växthuset och väntar på att bli klar. Under helgen skall det ske, dessutom har jag penslat lite extra glimrande guld på kronorna.

Tänk vilken användbar blomma vallmo ändå är - man har till och med glädje av henne i julpyntandet. Tack Farbror Grön för tipset !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

En liten pysselstund

Efter ett välbehövligt naprapatbesök i fredags var min kropp ganska så mörbultad under gårdagen så det blev bara en liten stund i växthuset för lite pyssel innan kroppen uppmanade mig att gå till vila igen.

Hann med att binda lite på järnkransen som haft höstprydnad på sig sedan förra hösten. De gamla nötta höstlöven blev befriade och istället fick de nymålade vallmokronorna flytta in med lite grönt och ett uppletat band ur gömmorna.

Skyddad under tak

Kransen hänger under tak så jag tror att den skall vara skyddad för den värsta blåsten, regnandet och snöfall när den tiden kommer.

Tar ut svängarna till jul

Egentligen tycker jag att det naturliga uttrycket är det allra vackraste men ibland kan det vara lite roligt att göra något helt annat och allra helst till jul kan man ta ut svängarna med guld och glitter.

De allra minsta får också vara med

De allra minsta vallmokronorna passar så bra i en kruka med mossa och ett nedstoppat ljus stället för svampar eller annat pynt till advent.

Bara fantasin sätter gränser

Istället för ljus kan man ha en hyacint eller narciss. Har en känsla av att guldsprayade vallmokronor kommer att bli den här julens mest användbara material i julpynt i vårt hem - både ute och inne. Så roligt när man "upptäcker" något nytt att skapa av !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Trevlig och mjuk att jobba med

Ull är ett sånt underbart naturmaterial att skapa av när lusten faller på. Jag brukar köpa på mig en påse med spill för en billig penning när någon fårskinnsförsäljare står på julmarknader, sedan har man bara att ta fram när det är dags för lite pyssel.

Betydligt trevligare och mjukare att jobba med än det stickiga enriset som står i en skottkärra nere i växthuset och väntar på att få bli kransar. Det har väntat ett bra tag nu - kanske får jag lust till helgen.

Ibland får man tänka om

Hade tänkt att klä kransen med den tovade ullen först för att sedan sätta dit otovat spill men den var inte så jättesnygg så jag valde att bara ha kransen så här och ta det krulliga till en liten rosett.

Tomtar mitt i ullen

Hittade några minismå ulliga tomtar i julpyntlådan som jag fyndat på en julmarknad för länge sedan och som fick flytta in i kransen. Just dom här tomtarna ingår alltid i något julpynt varje år medan de flesta andra snällt får stanna kvar på vinden.

Dom ser ju ut trivas ganska bra där på ullen - kanske får något mer flytta in om det har "rätt" material vill säga. Kanske några små, små äpplen. Rött och ull gifter sig så vackert.

Mysigt i kökssoffan

Idag är det dagsregn och det var riktigt mysigt att sitta i kökssoffan och pyssla lite mellan städvarven medan ovädret fick härja där ute i mörkret. Jag hade tur och fick skjuts hem från jobbet så jag slapp cykla i regnet.

Blev vän med en hund idag

Det krulliga spillet fick pryda ett hjärta i stället med en stomme sparad från förra året. Har inte bestämt än exakt var dom skall hänga (det blev två likadana) men dom finner nog sin plats så småningom.

Idag blev jag vän med en hund som jag svurit över åtskilliga gånger när jag cyklat till jobbet. Hon har sprungit på insidan av tomten efter staketet och skällt som en galning när jag cyklat förbi. Till slut ringde jag upp ägaren och det blev ett väldigt bra samtal även om jag var lite upprörd först hundrädd och hundallergiker som man är. Hunden var så glad över besök att hon inte riktigt visste hur hon skulle bete sig och dansade runt, tur att jag hade en riktig hundmänniska med mig som stöd. Både matte och jag är helt överens om att hennes beteende efter staketet är helt oacceptabelt och nu vet jag att vovven heter Elektra, är en jaktlabrador och snart två år.

Kanske är jag inte lika rädd när hon dyker upp nästa gång nu när jag har träffat henne och vet att jag har mattes tillåtelse att ryta åt henne. När man pratar med varandra och agerar kan det i möten uppstå magi istället för att man bara reagerar. Är övertygad om att den här situationen kommer att lösa sig så småningom.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Jag har vaknat i ottan och förbannat ditt mörker

Tänk att gråa mörka disiga november 2019 en dag tog slut ! Jag har tampats med dina dimmiga morgnar på väg till jobbet på cykel. Jag har vaknat i ottan och förbannat ditt mörker. Jag har översköljts av trötthet redan vid 15-tiden när mörkret åter sänkt sig. Du har intagit trädgården och invaderat växthuset med din ogästvänliga råhet men nu är det över för i år!

Ett sätt att överleva november är att pyssla och skapa och gudarna ska veta att jag skapat och tänt massor av ljus för att mota bort mörkret. Tänk att vi överlevde november i år med - vilken lycka !

Några veckor till och sedan vänder hela härligheten och vi går mot ljusare tider. Nya frökataloger och frönyheter knackar på och sedan är vi igång igen mot en ny säsong!
Gud - så härligt !

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Rejäl dos lavendel

Jag har medvetet väntat med det här inlägget till mörkaste december. Det är nu man verkligen behöver en rejäl dos lavendel toppat med något vackert rostigt som är som ett smycke i trädgården. Precis som hos Carina "I vått och torrt" på Österlen och hennes vackra påfåglar.

Tiden brukar försvinna

Det här är ett ställe utöver det vanliga och jag brukar gå varv på varv på varv runt trädgården för att verkligen uppleva allt det vackra. Dessutom är Carina som driver anläggningen supertrevlig trädgårdsdesigner och maken brukar bunkra upp med dubbla kvällstidningar för här brukar tiden bara försvinna.

Vilken är vackrast

Här stod de naturliga exemplaren av allium kvar och kompletterade de rostiga - vilken som är vackrast är svårt att avgöra.

Mecka för rostälskaren

Här finns massor och jag menar verkligen massor av rostiga trädgårdspynt, ja det här är rostiga trägårdspynts Mecka för en trädgårdsnörd som älskar rost.

Rara påfågelsparet

Alltså - lavendel och rost gifter sig sig lika självklart som det vackra påfågelsparet är rara ihop. Så här vackert hoppas jag min lavendellund framför växthuset växer till sommaren.

Här hittar man rostiga ting som invaderat vackra blomkrukor och allt är så snyggt upplagt att man vill ha allt.

Ljusstakarna på bordet är vändbara och lite rostiga så några stycken fick naturligtvis följa med hem.

Återvändare varje år

Hit återvänder jag varje sommar och till sommaren 2020 längtar jag redan. Det är inte många veckor kvar innan det vänder och det är alltid härligt att ha något att drömma om. På Österlen finns det så mycket att se och uppleva och vi tröttnar aldrig.

Ha det så gott alla trädgårdsvänner !
Kram/Isa

Höstlikt ljusbord i köket

Generöst av fina Stadsträdgården

Farväl september

Kantnepeta, kantnepeta och kantnepeta

Ett minne blott - frosten ödelade rabatten

Tröstas av mina härliga pelargondamer i växthuset

Enris, zink och rost

Hösten invaderar trädgården

Rosor av lönnlöv

Hon har granris i sin kjol ...

Hon har granris i sin kjol - del 2

Nu är växthuset tömt

Uteplatsen förvandlades till en rostig, skimrande saga

Somriga bilder från Engelska Trädgården på Österlen

Avskalad stillhet i mörka november

Man kan till och med ha glädje av henne i julpyntet

Guldskimrande vallmokronor i krans

Kransar av ulligt material

Adjö november

Mecka för oss som älskar rost i trädgården